Inledning

Kronisk bronkit är en inflammation i luftvägarna (bronkerna), vilket resulterar i överflödig slemproduktion. Även om denna KOL-typ ofta är resultatet av infektion, är det normalt inte orsak. En infektion kan orsaka akut bronkit, vilket är ett liknande tillstånd som kan pågå i dagar eller veckor. Kronisk bronkit är däremot beständig under månader eller (oftare) på obestämd tid.

Beskrivning

Luftvägarnas insidor innehåller celler som helt naturligt producerar slem. Kroppen använder slem för att fånga retande och sjukdomsalstrande organismer. Små hårliknande strukturer, så kallade flimmerhår, flyttar sedan slemmet uppför luftvägarna där det hostas ut eller sväljs. Det är en frisk process som befriar kroppen från skadliga ämnen.

Tyvärr orsakar kronisk bronkit att kroppen producerar mer slem än cilierna klarar att hantera, medan cilierna samtidigt själva blir svagare. Som ett resultat uppstår kronisk hosta Att hosta producerar vanligen vit eller klar sputum (slem). Närvaron av gul-grönt slem är tecken på sekundär infektion, ofta från virus såsom influensa.

Även om det ibland kallas ”rökhosta”, kan enskilda få kronisk bronkit utan att röka. Men medan de bakomliggande orsakerna är okända, kvarstår att rökning en av de viktigaste riskfaktorerna. Det är också möjligt att få bronkit från upprepad, kraftig exponering av kemikalier som ammoniak, svaveldioxid och annat. Vanligtvis reder dock denna typ av bronkit upp sig efter det att exponeringen upphör.

Hostan tenderar att vara värre på morgonen, eftersom slemmet samlas i luftvägarna under sömnen. I avancerade fall, särskilt när de åtföljs av en sekundär infektion, kan sömnen störas. Den drabbade tvingas åtminstone tillfälligt sova i upprätt halvsittande läge.

Diagnos

Det finns flera preliminära tester som kallas PFT (lungfunktionsprov) som utförs för att diagnostisera kronisk bronkit, samt skilja det från emfysem, astma och annan lungsjukdom.

Dessutom används vanlig röntgen. Dock (åtminstone inte förrän sjukdomen är långt framskriden) berättar röntgen ganska lite för läkaren. Åtgärden sker oftast för att utesluta lungcancer eller andra möjliga problem. Istället rekommenderas ofta en CT och PET-scan för att få en klarare bild av lungor och luftvägar.

Prognos

Det finns inget känt botemedel för kronisk bronkit. I sällsynta fall kan sjukdomen reda ut sig själv. Vanligtvis kvarstår den dock, och blir ofta gradvis sämre under åren. Däremot behöver kronisk bronkit inte vara ödesdiger, och patienter med måttlig bronkit kan få ganska normal livslängd. Eftersom den ofta debuterar vid omkring 50 år eller senare, kan dödligheten mycket väl vara resultat av annan orsak.

Läkemedel som t.ex. kortikosteroider, används för att behandla symptom och lindra obehag. Men de har skadliga biverkningar vid långvarig användning, och läkare väger många faktorer innan de används. Lyckligtvis finns flera andra alternativ.

Allmänna livsstilsförändringar är ett måste, särskilt stopp för all rökning och rökexponering, s.k. passiv rökning. Motion bidrar till att upprätthålla lungkapaciteten, men minskad aktivitet och lugnare träning brukar rekommenderas.