Alla känner till känslan av full blåsa. De vet oftast också att kissbehovet tränger på eftersom blåsan blivit fylld. Men vad är egentligen urinblåsan och hur blir den full? Vad händer då?

Blåsan fylls av njurarna, de små organ som ligger ”uppströms” från blåsan. De filtrerar blodet, hjälper till att reglera kroppens elektrolytnivåer och utför annat väsentligt arbete. En av dessa funktioner är mycket grundläggande: att kontrollera kroppens vätskemängd. Det sker då njurarna utsöndrar överflödsvätska genom urinledarna ner till urinblåsan.

Även om njurarna filtrerar cirka 160 liter blod per dag, producerar de endast omkring en liter eller två urin per dag. Cirka 5 % av denna vätska är upplöst material så som urea, små proteinmängder och andra ämnen. Återstående 95 % är vanligt vatten.

Njurarna är just njurformade, och fyllda med neprhoner (små filtreringssäckar), men själva blåsan är ihålig och mer ballongformad. Den sitter inne i bäckenregionen direkt bakom blygdbenet och lagrar den urin njurarna utsöndrar. Eftersom blåsan sväller med inflödande vätska, blir den allt rundare. Som mest innehåller en vuxen persons blåsa (i genomsnitt) ca 2 koppar (ca 1/2 liter), men impulsen att urinera startar normalt vid ca 1 kopp (250-300 ml).

Vad händer härnäst?

Då den fysiska volymen av urinblåsan ökar, stiger trycker på närliggande nerver. Nerverna (s.k. ”stretch-receptorer”) skickar signaler till hjärnan som berättar att det är tömningsdags. Men det sker inte automatiskt hos de flesta människor – lyckligtvis. Urinblåsan är ett av de få organ där vi har höggradig och medveten kontroll.

Vi kan alltså (till viss del) motverka uppmaningen som skapas av nervsignalerna och använda urinrörets slutmuskler för att ”hålla tillbaka” – hos vissa individer upp till fem timmar.

Till sist, och antingen genom kontrollförlust eller genom viljeakt, pressar vi ut urinen genom slangen eller det så kallade urinröret. Men vi måste göra mer än att pressa och öppna. Vi måste koppla samman de ringliknande sphincter-musklerna för att skapa urinflödet. Det är dålig kontroll av de senare som medför inkontinens.

Urinröret, liksom själva urinledarna och urinblåsan, är klädda med en slemtyp som förhindrar att vätska rör sig genom sitt material. Blåsans muskler kan fungera som de gör på grund av tre skikt: slemhinnan, submucosa och detrusor. Det mellersta lagret innehåller blodkärl som ger näring till organcellerna. Det yttre lagret utför ”tunga lyft” vid urinering. När du ”trycker neråt” för att urinera, är det med denna muskel du huvudsakligen arbetar.

Känslan av lättnad du känner är resultatet av samma nerver i hjärnans signalsystem, som nu säger: ”färdig”.