Astma är en lungsjukdom som ger inflammerade och trånga luftrör (de stora luftvägar som leder till varje lunga). Trånga luftrör är resultat av muskelsammandragningar runt luftvägarna. Inflammationen stimulerar överflödig slemproduktion. På grund av dessa och andra symtom liknar astma ofta kronisk bronkit, som är en form av KOL. Men det finns skillnader.

Astma tenderar att drabba små barn, men kan debutera under hela livstiden. Kronisk bronkit börjar oftare i medelåldern eller senare. Den genetiska komponent som orsakar astma är större faktor än vid kronisk bronkit, även om båda sjukdomarna beror på miljö och livsstilsfaktorer och ärftlighet. Astma går aldrig bort helt och hållet men förvärras sannolikt inte heller med åren. Kronisk bronkit tenderar däremot att gradvis bli sämre.

Det finns två olika typer av astma – allergisk och icke-allergisk.

Den första är den vanligaste. Astmareaktionen är resultat av ett allergen som stimulerar överreaktion i immunförsvaret. Allergener finns i dammkvalster, djurpäls, eller andra allergiska material. Vid kronisk bronkit har orsaken inget samband med allergener. Den bakomliggande orsaken är inte känd, men till riskfaktorer hör irriterande ämnen som cigarettrök eller långvarig upprepad exponering för kemikalier.

Icke-allergisk astma liknar kronisk bronkit men de båda sjukdomarna skiljer sig ändå åt.

Kronisk bronkit är en luftvägsobstruktion till följd av irriterade luftrör eller bronchioles (mindre passager som leder till alveolerna). I astma påverkas endast de större luftvägarna. Under en astmaattack drar luftvägarna ihop sig, dvs. blir smalare genom muskelsammandragningar. Vid kronisk bronkit spärras de, vilket är en av anledningarna till att det anses vara en KOL-form.

Ändå finns betydande symptomöverlappning – hosta, andnöd och annat. Men astmatiker hostar betydligt mindre klart eller vitt slem till skillnad från bronkitsjuka. Astma ger oftare väsljud vilket inte behöver förekomma vid bronkit. Astmaanfall brukar dessutom komma plötsligt, medan kronisk bronkit – vilket namnet antyder – alltid är närvarande.

Inledande diagnostiska metoder är lika mellan sjukdomarna. I båda fallen utför läkaren en eller flera lungfunktionsprov. Det vanligaste är spirometri-test där patienten andas i ett rör och luftkvantitet och luftflöde mäts.

Även behandlingar för astma överlappar kronisk bronkit. Astmainhalatorer är vanligt hjälpmedel och används av miljoner. Mycket ofta innehåller de kortikosteroider av ena eller andra slaget, ett läkemedel som sällan används för behandling av kronisk bronkit på grund av långsiktiga bieffekter. Men ibland skrivs beta-agonister ut för respektive åkomma, liksom antikolinerga läkemedel.

I mer allmänna astmafall finns ett slags botemedel eftersom behandlingsmetoder finns för att göra patienter okänsliga förvissa allergener. Metoder av denna typ har rönt viss framgång. Däremot finns det inget botemedel mot kronisk bronkit.

Endast professionell läkardiagnos, oftast i samråd med en specialist, kan skilja mellan dessa och andra lungsjukdomar.