KOL är en förkortning för kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Det är en generisk term som främst används för att täcka kronisk bronkit och emfysem, de två stora lungsjukdomar som hindrar luftvägarna.

Officiella uppskattningar av KOL talar om många tiotals miljoner drabbade. Enligt Mercks Manual är det USA:s fjärde vanligaste dödsorsak med 120 000 döda årligen.

Vid kronisk bronkit sväller slemhinnan i luftrören (som förgrenar luftstrupen och leder till alveolerna) och fyller dem med slem. Det blockerar luftflödet och ökar brösttrycket. Vid emfysem blir själva alveolerna (de små säckar som står för utbyte av syre och koldioxid till och från blodet) irriterade.

Ironiskt nog minskar KOL, trots sin hindrande karaktär, inte själva luftintaget. Det håller istället kvar luften i lungorna och minskar effektiviteten i utandningen, vilket gör det svårare att andas. Dessutom minskar det antalet kapillärer i de alveolära väggarna, vilket i sin tur minskar effektiviteten i utbytet av syre och CO2, som är centralt för andningen.

Därefter orsakas sekundära effekter.

Ett exempel är förhöjt blodtryck i artärerna, eftersom kroppen försöker kompensera för lägre syrehalter. Samtidigt stimulerar sjukdomen benmärgen (källan till nya röda blodkroppar) för att öka produktionen.

Den exakta orsaken till KOL är inte känd, men det finns flera riskfaktorer som står i tydligt samband med sjukdomen.

Regelbunden cigarettrökning irriterar luftvägarna och skadar alveolernas förmåga att återhämta sig från dess effekter. All exponering (oftast yrkesmässig) för vissa kemikalier och stoft (till exempel en asbesttyp som dock inte vanligen förekommer i byggnader) är andra riskfaktorer. Genetik spelar viss roll, men hur stor och exakt på vilket sätt är fortfarande föremål för forskning.

Symtom på KOL inkluderar snabbt utvecklad kronisk hackhosta, som inte är kommer från förkylning och som kvarstår i mer än ett par månader. Hostan producerar typiskt sputum (slem), som granskas vid diagnosticering. Andnöd (dyspné) är mycket vanligt symptom hos KOL-sjuka, eftersom både kronisk bronkit och emfysem reducerar syre-absorptionens effektivitet. Patienten kan också hosta blod. Det kallas blodstörtning.

Men eftersom alla dessa symtom också följer med lungcancer och andra sjukdomar, kan bara en professionell diagnos avgöra det faktiska förhållandet. Andra symtom beaktas vid undersökningen, som till exempel cyanos. Som följd av minskat syreupptagande blir huden lätt blåaktig. Läkare kan också få information från bröstformen, då KOL tenderar att ge musklerna cylinderform, eftersom kroppen kompenserar för sjukdomen.

Tragiskt nog är många KOL-fall progressiva. Det finns inget känt botemedel för KOL i alla dess former. Men behandling kan minska symtomens svårighetsgrad och förlänga överlevnaden. Förändringar i livsstil är ofta ett måste, såsom rökstopp och minskad aktivitet. Men med rätt diagnos och rätt behandling behöver KOL inte vara livshotande.